Som de flesta antagligen inte är helt obekanta med så har Vänsterpartiet tagit upp frågan om att istället för en 8 timmars lång arbetsdag förespråkar de en arbetsdag på 6 timmar, med samma lön, där INGEN är undantag. Detta är en fråga som Vänsterpartiet, liksom Socialdemokraterna, har varit fästa vid länge men som inte har kommit på tapeten förrän nu på senaste tid i samband med Jonas Sjöstedt tillträde som ny partiledare. Jag kommer inte gå in på ekonomiska konsekvenser, historia eller relatera till hur det uppmuntras i ett antal övriga länder i Europa till en längre arbetsdag på grund av ekonomiska skäl. Men när jag först hörde talas om debatten över denna fråga, så kom jag ögonblickligen tänka på en professor i fysik(teknisk eller teoretisk) som jag i sällskap med en grupp som besökte Chalmers fick träffa. Professorn i fråga berättade att han var 70 år(eller var han 70+) och arbetade 120% i detta inkluderas forskningen han bedriver. Det Vänsterpartiet säger är att de vill ge människor mer tillgång till sina liv vilket de anser är deras fritid alltså. Genom en totalitär ideologi som Vänsterpartiet grundar sig på har inte längre denna professor rätt till att bestämma över sitt liv, därför är det inte helt konstigt att de väljer att bedriva en sådan här fråga. Personliga liksom mer specifikt i detta fallet, vetenskapliga framsteg är sammanvävt i antal jobbtimmar som man själv ska få kontrollera. Det vore intressant att se hur lång tid the Human Genome Project hade tagit om forskarna i fråga inte hade fått möjligheten att jobba övertid med något som intresserar dem och är så otroligt fascinerande. Hade det tagit 14 år? Från en personlig synvinkel vill jag ha möjligheten att jobba fler timmar om det är vad jag vill och min arbetsgivare accepterar detta. Staten ska inte ha den kontrollen över mig. Det Vänsterpartiet framhåller med detta förslaget är att det kommer bli enklare för de sjuka att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden på detta vis. De skulle alltså återhämta sig snabbare om de klev in i ett system där en 6 timmars arbetsdag ger samma lön som en 8 timmars idag. Slutsatsen är att det Sjöstedt skriver är att de skulle återhämta sig bättre av att ha mer betalt i lön. Det många politiker inte tar hänsyn till är normalfallen. Självfallet måste vi se till att de som är sjukskrivna ska kunna ta sig tillbaka till arbetet, men vi kan inte enbart ha en politik som är markerad på detta plan. En politik som även motsvarar resten av Sverige. När de Röda talar om en ökad inkomstskatt, gäller detta för de med hög inkomst(som de kallar rika) för att jämna ut klyftorna till de som är fattiga. Både rika och fattiga är extremfall. Så vart tog normalfallen vägen egentligen? Att fler skulle kunna sättas i arbete är dessutom löjligt. Även om det blir mer timmar till övers, vilket kräver fler anställda... Skulle inte arbetsgivaren kunna anställa dessa just på grund av att de som redan är anställda har en bibehållen lön som redan motsvarar den där extra tjänsten som skulle behövas. Jag får inte bilen att gå ihop.